jag kan inte tänka mig utan dig.
Skiten kommer tillbaka, jag hatar att jag erkännde precis som jag kände för dig. Jag tjänar ingenting på det, det är du som tjänar på det. I förrgår natt när vi tjaffsa i någon timme så satte sig många pusselbitar på plats. Jag kände att jag hade rätt i allt jag sa, du sa inte mycket alls. Jag satte dit pusselbitarna utan att du hjälpte mig eller avsluta det. Du titta på, vägra släppa blicken från det. Vi känner varandra, vi har haft samma bråk i några månader nu, det tar kål på oss två och det har vi erkännt. Men är det inte jag, så är det du. Tidiga kvällar blir till sena nätter när våra bråk startar. Alltid något, minsta lilla har vi att bråka om, jag förstår inte själv ens hur vi finner anledningar till att ha något att bråka om. Tårarna rinner flera gånger, tändaren tänds, händerna flyger in i väggar, huvudet åker in i väggar och saker flyger runt om kring mig med en smäll i golvet eller väggen. Jag hatar hur vi har det, trots att jag inte kan tänka mig tanken utan dig, det går bara inte.
Kommentarer
Postat av: bella
jätte fin text! :)
Trackback
