It's time to move on, even though i'm not ready
Fick nyss ett super sött sms av en nära vän, eller han har blivit en nära vän dom senaste dagarna, känns så skönt. Och nu vart jag faktiskt på jätte bra humör, jag mår bra, jag är stark och jag tänker gå vidare från allt.
Jag har så många gånger viljat ändra på mig själv, vara en annan person. Kanske bara vara på ett annat sätt för en dag? För att få se hur det är. Jag vill göra så mycket, men jag tänker bara att det inte spelar någon roll. Jag har inte ork för saker, så är det jämt när jag fått dom där tankarna. " Varför göra något när jag kan ligga här och vänta?" Dumt nog av mig.. Men nu ska jag ta tag i mig själv, göra det jag vill, alltid göra det som är bäst för mig. Jag vill ut och springa, springa av mig allt. Så känner jag jämt så fort något kommer ivägen för mitt humör. Jobbigast blir det på nätterna, då kan jag inte fara ut å springa.
Nu ska jag börja om på nytt, det va en viss kille som jämt fick ner mig. Jag orkade inte göra något, ni vet när man tappar lusten för allt? Jag orkade inte skratta, ibland orka jag inte ens gråta. Han sabba verkligen mig, jag har gjort så mycket. Visst kan jag och han vara vänner, men det blir nog bäst om det förblir så nu och föralltid. Även om jag alltid haft drömmar med honom, alltid sett frammåt när jag pratat eller varit med honom.
Nu ska jag nog ut och springa, ta en dusch sen hämtar jag och min far min bror i gävle eftersom han är i sthlm och jobbar på vadagarna och hemma vissa helger. Har saknat honom nå sjukt, han bara träffa honom en dag när jag kom hem från gällivare, sen for han direkt. Och då hade jag inte sätt honom på 3 veckor??? Min storebror ♥
Kommentarer
Trackback
