känner hur jag vill bara att trårarna ska rinna, vill verkligen bara ha bort allt just nu. vill ha dig ut ur mitt huvud, men varje gång jag saknar tittar jag igenom sms eller bilder på dig. jag tänker på din röst, ditt skratt och ditt underbara leénde. från vinter till vår har jag nu kämpat, vi har kämpat.

det började så lätt, allting va så lätt. jag brydde mig, men inte lika mycket som nu. jag är fast nu, helt fast i dig och alla dina fel som jag älskar. jag har aldrig gett upp dig fast du försvunnit. jag har letat och letat efter fel på dig som får mig att tappa allt, men det är inte samma som förr. förr behövde jag inte ens leta, jag hitta fel fast jag inte ens vela på andra killar, vilket fick mig tappa allt och såra dom. men jag finner inga fel på dig, jag älskar allt du gör emot mig. trots att du sårar mig, så gör du på dom sätt jag förstår vad du håller på med och ordnar alltid upp allt efteråt, jag älskar det med dig.

jag har aldrig nått fram till dig, så jag har älskat dig på avstånd. min väg har varit lång nu, kantast med gupp och hinder, men du har tagit mig förbi allt. du har hållt min hand under hela tiden, fast vissa gånger har vi båda försökt att dölja det. båda vet mycket väl hur mycket vi igentligen önskade att vi fick vara med varandra. men bråken kommer, tårarna rinner och det förstör oss båda lite mer varje gång, men bygger på något sätt också. jag tänker aldrig ge upp dig, aldrig någonsin tänker jag ge upp dig. jag kommer alltid alltid och åter igen alltid älska dig.

allt har varit svävande förr, för ett år sedan nu så var det bra. jag brydde mig inte lika mycket, men endå så mycket. vi börja bråka och du ringde mig 53 gånger, du smsa som en tok. men jag vägra svara, jag stängde bort allt. jag borde inte titta tillbaka, men min vilja är så stark. vi pratade i tlf varje kväll tills jag somna, du förklara hur mycket du älskade att höra mig sova, höra mig lugn och trygg. men du vela vara där med mig, hålla om mig och pussa mig godnatt och berätta att du älska mig.

jag vill gå vidare, lämna allt och bara sluta prata med dig. släppa exakt allt, men vart jag än går och vad jag än gör påminns jag om dig. du snurrar runt i mitt huvud flera gånger om dagen. men just nu är du komplicerad, så konstig och annorlunda. jag vill ärligt talat inte veta varför. jag låter det vara som det är, låter tiden rulla på och se vad som händer.

men jag är starkare än du och det har jag lärt mig nu, du har sårat mig mer än du tycks förstå.