all this fucking emotions

Jag vill bara packa mina saker nu, flytta och börja om allt, jag är så irrterad på att bo här med massa idioter. visst, vart jag än kommer så kommer det finnas idioter. Men just nu vill jag bara börja om allt, flytta och försöka göra så gott jag kan. Vill bara packa mina saker, ställa allt utanför, titta in på mitt rum, le och sen bära ner alla saker, packa in i bilen, sitta och le när jag snabbt åker längre och längre härifrån, komma till min lägenhet, inreda allt. handla saker, bestämma exakt hur jag vill ha det ööööverallt! bjuda över lite kompisar, ta det lungt med lite dricka, prata en massa och bara må underbart! usch..
TA MIG HÄRIFRÅN NU

j
ag inser bara mer och mer vilken jävla idiot du är, jag kanske är dum, men inte så dum lilla gubben. så mycket jag offrat, så mycket som jag tagit dig före, men det är slut, jag går inte på ditt skit nå mer, du har bara visat hur jävla dålig du är nu och jag vill inte höra något av dig eller jo jag vet att innerst inne så vill jag att du hör av dig, jag vill att du säger förlåt för allt du gjort, men inget mer. för det du har gjort med mig, det har tagit mig isär, men du kan inte ens vara uppriktig och berätta sanningen och säga förlåt sedan låta mig vara eller vara min vän. du måste alltid sabba allt för mig, det är inte första gången. 2 års tid, du leker fortfarande. jag vill att du hör av dig så jag kan göra allt för att inte svara. men igentligen är det inte bra, för jag kommer vara samma dåliga person om jag sårar dig för att du såra mig. jag är så jävla trött på det här, du är en idiot och jag är så jävla trött på dig, ta dina jävla ord och allt vi delat och gå härifrån, för jag vill inte ens behålla våra minnen.
SUCKS TO BE YOU RIGHT KNOW

Men jag hatar tanken av att vara utan mina närmaste vänner, dom jag håller som närmast mitt hjärta, the people who never lets me down. och då menar jag, VAD DET ÄN GÄLLER. de som aldrig klagar på mina drömmar, hur jag pratar eller vad jag vill med mitt liv. de som alltid stöttar mig. hur ska jag klara mig? nöja mig med att sitta vid en varsin dator och se varandra i en webb? nöja mig med att höra deras röst över telefonen eller få sms av dom. det kommer kännas, men dom vet att du är välkomna hela tiden, spelar ingen roll vilken tid, vilka dagar. as long as they don't came to hurt me. och dom är mina vänner? så dom sårar inte mig! att klara mig utan min älskade pappa? eller min mamma? jag kan vara sån mes ibland. för det finns inget jag älskar mer än när pappa skojar med mig, eller kommer och pussar på mig när jag ser sur ut eller hur han alltid lyckas lugna ner mig när jag slår sönder saker för att jag inte klarar av vissa saker, alla ord, all stress, all vilja som aldrig går i uppfyllelse. när vi åker ut med bilen, höjer musiken, pratar om allt möjligt, skrattar och slår gul bil på varandra. jag vet inte hur jag ska klara mig utan dom..
DET KOMMER BLI SVÅRT, MEN DOM LÅTER MIG LEVA MINA DRÖMMAR

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0